Katten Gustaf, dag 7

Dagens ord var ‘below’ som jag valde att översätta till ‘under’. Katterna är en ständig källa till glädje, de får mig att skratta mycket mer än de får mig att slita mitt hår. Idag t ex hade de hämtat in en present, en liten skogsmus satt och gömde sig bakom hallbyrån. Musen ifråga såg pigg ut och verkade inte ha några uppenbara skador vilket kanske talar för att den tagit sig in på egen hand men jag vill hellre tro att katterna varit försiktiga vid hanterandet, även om detta inte är första gången jag hittar en mus av den här sorten inne.

Hade jag haft kameror inomhus hade jag lagt upp roliga filmer på Youtube där jag först försöker fånga en mus, utan att skada den givetvis. Samtidigt håller jag undan 1-3 katter, två av dem är nämligen så kloka att de går undan när jag kommer med en burk/låda och schasar iväg dem, de övriga verkar tro att jag nu bestämt mig för att leka tillsammans med dem, jättekul! Det hela slutar med att jag släpper ut musen ifråga, oftast i skogspartiet i närheten vilket känns som det mest sannolika platsen musen kom ifrån.

Igår satt vi i soffan och tittade på tv, en ganska ordinär lördag för de flesta. Popcorn hade poppats och en deckare rullade i rutan. Hunden hade tagit hörnan på soffan, vilken tur att vi har en stor soffa med divandel så alla får plats!

Katten Gustaf han älskar Nizmo och blir så lycklig när han får chansen att lägga sig bredvid honom. Nizmo är dock inte lika förtjust i uppmärksamheten alla gånger, förmodligen för att kattkärlek ofta betyder klor i pälsen. Det hela leder till att Nizmo reser sig och lägger sig någon dm längre bort, ofta med en tasslängd emellan för att vara på den säkra sidan.

Vid det här laget hade Gustaf redan somnat och brydde sig därför inte om att hunden gick, dock verkade han tycka att det blev kyligt för han sträckte på sig och drog filten över sig!

Sköldpaddan Paddolina(Tugga, dag 11)

En gång i tiden lärde jag känna en rödörad vattensköldpadda. Det var en social och sällskaplig dam som trivdes mycket bra på sin plats mitt i huset där alla var tvungna att passera henne för att komma någonstans.

Paddolina

Hon tittade gärna på tv, var det ett program hon gillade såg man henne fälla ut hela huvudet och t o m fälla ut öronen. Musik och dansprogram tillhörde favoriterna. Var det något hon inte gillade kunde hon lika gärna dra in öronen(på sidan av huvudet fanns antingen något som såg ut som ett par öron eller något som såg ut som en grop där öronen brukar synas!). Det hände att hon drog in hela huvudet också men eftersom hon var en riktig soldyrkare så var det oftast öronen hon ändrade när hon låg på sin solbräda .

Paddolina var en mycket social varelse som både kvackade, väste och klapprade med tandbenen. Vi brukade skoja om att det var en väldigt stor personlighet fångad i en liten kropp. Liten och liten förresten, hon vägde drygt 2 kg och var någonstans kring 20-25cm lång från ena skaländen till den andra. Hon hade ganska bestämda åsikter och det var i alla avseenden väldigt tydligt vad hon tyckte, dessutom var hon en duktig människokännare, de hon visade motvilja mot visade sig så småningom vara personer med tvivelaktiga sidor.

När det gällde mat så var hon även där speciell, hon hade en sorts pellets hon alltid åt och vid ett tillfälle när vi skulle köpa nytt var det slut så det fick bli en annan sort med färgade bitar. Personen i djuraffären hävdade bestämt att sköldpaddor inte såg färg och dessutom spelade det ingen roll för dem eftersom alla sorterna ändå smakade lika. Efter att ha lagt ner en normal portion till fröken konstaterade vi att inget kunde vara mer fel, hon provsmakade en bit av varje färg för att sedan spotta ut biten i smådelar och när hon provat sig igenom alla färgerna(inte alla bitar, bara en av varje färg pulveriserades)blängde hon på oss och väste. En lång promenad till alla stadens djuraffärer påbörjades och till sist hittade vi rätt foder till damens stora glädje.

Vid festligare tillfällen och ibland bara för att, fick hon extra godbitar, till favoriterna hörde äggvita och givetvis räkor eller andra skaldjur. Att ge henne detta extra var en inte helt lätt historia alla gånger eftersom hon föredrog att fånga maten som hängde strax ovanför vattenytan. Oftast missade hon fingrarna och fick bara tag i godsaken men det hände någon enstaka gång att hon råkade få tag på ett finger. Hon brukade släppa genast men det hann som regel bli ett litet märke av tandraden ändå, hon tog helt enkelt en tugga av handen som födde henne, av misstag men ändå.

Att fastna med svansen i dörren

En morgon för inte alltför länge sedan skulle jag i vanlig ordning rasta hunden det första jag gjorde.

Denna morgon när jag nästan vaknar rör jag mig en aning vilket väcker hunden. Själv är jag mer eller mindre sovande och försöker få hjärnan att samarbeta medan jag letar nödvändigheter en kall vintermorgon. Jacka, skor och koppel ska fram, låter kanske inte som speciellt mycket men mentalt är jag kvar i sängen och sover. Medan detta pågår kommer en av katterna in utifrån, hon blir skrämd av hunden på insidan av kattluckan och försöker vända. Det får till följd att hon inte får med sig svansen hela vägen runt och den fastnar i luckan!

Katten börjar skrika i högan sky samtidigt som hon försöker springa(vilket givetvis inte går eftersom svansen sitter fast). Hunden går fram och undrar varför hon skriker vilket gör katten ännu mer panikslagen. I detta försöker jag hålla fast katten för att kunna lirka upp luckan så att svansen ska komma loss!

Till slut lyckas jag och när jag kontrollerar svansen är den inte skadad på något sätt, det enda som verkar ha fått sig en liten törn är kattens stolthet

Promenad med hela familjen

Gustaf närmast och i bakgrunden Humle

Att gå på promenad med hunden kan ibland bli ett familjenöje då även katterna gärna följer med. Häromdagen bestämde vi oss för att ta en längre promenad med Nizmo, det var fint väder och när vi började gå konstaterade vi snabbt att när vi börjat gå så kom det tre katter efter.

Först sprang Nizmo och nosade, efter honom två människor och när vi såg bakåt var det tre katter som följde oss, en av katterna sprang en hel del i skogen på sidan av cykelbanan vi gick på medan två följde vägen. Eller följde oss är kanske inte rätt uttryckt, som synes på bilden var katterna en bit bakom oss och verkade mest följa efter för att ha koll på vart vi tog vägen.

Humle som är längst bak på bilden muttrade på oss då och då, antingen tyckte han vi gick för fort eller så blev han sur över att vi gick ifrån honom för när vi kom för långt före protesterade han högljutt medan han sprang ikapp oss.

Tequila hon sprang ut i skogen vid sidan om cykelbanan och blev upprörd när hon upptäckte att där hon tänkt komma tillbaka upp på vägen var det en liten bäck så hon fick gå ett par meter extra innan hon hittade en vält gren hon kunde spatsera över.

Vi mötte några grannar som kom gående åt andra hållet och de log brett när de insåg att vi ‘rastade’ både hund och katt!

Granen som inte klarade julen

Granen en vecka före jul

Det där med julgran är lite av ett projekt med många katter i huset. Jag misstänker att i princip varje kattägare har sin egen lösning på problemet julgran. Jag har frågat runt bland vänner och bekanta och de vanligaste lösningarna verkar vara att antingen vara utan julgran helt och hållet eller att fästa granen i taket/väggen med någon form av lina. Den som skippar gran slipper såklart jobbet med att klä granen, gång på gång, vilket är en ganska smart lösning kan jag tycka.

Nu är jag dock en person som gillar pynt, jag gillar gran och dessutom hade vi en gran i plast stående på vinden. Lösningen från förra gången vi hade gran, dvs att fästa den med lina i taket skulle inte gå denna gång. Vi har sedan dess köpt en större soffa och kroken vi använde sist sitter numer på helt fel ställe.

Jag tänkte att jag chansar och sätter upp granen, fristående. Det mesta av pyntet är i plast, kan visserligen gå sönder ändå men splittras i alla fall inte i massor med småbitar. Katterna har hittills inte ätit glitter så det var inget jag oroade mig för, dock ville jag begränsa mängden så jag genast skulle märka om det saknades något.

Såhär en fyra veckor senare kan jag konstatera ett par saker, nästa jul ska granen sitta fast, finns ingen krok kommer jag sätta upp en. En gran i plast kan gå av på mitten och visa sig vara omöjlig att laga, jag har försökt att spjäla den och använda silvertejp, det höll inte alls så som det var tänkt. Granen har fallit omkull ett antal gånger och bilden nedan visar hur granen såg ut när vi bestämde oss för att packa ner den igen. Dekorationerna är tillbakalagda i sina lådor men själva granen får en resa till soptippen.

Akvariebänk(bygga)

Ibland kan det vara svårt att hitta en lagom hög akvariemöbel.

Där stod vi med det precis lagom stora akvariet och den perfekta platsen att ha det på men ingen byrå eller bänk i lagom höjd.

Efter lite letande hittade vi överblivet byggmaterial från vårt renoveringsobjekt till hus och 4 ben med ram kunde spikas ihop. Som ben använde vi reglar 45×45 och alla övriga skivor är 95×17. På översidan ligger 4 plank i bredd och ovanpå det lade vi en bit frigolitskiva som vi hade över.

Lite svart färg var sedan allt som behövdes för att göra möbeln komplett.

Utrymmet som skapades under används till förvaring av allt akvarierelaterat, det är stort nog för plastlådor så vi har håvar och dylikt nära till hands

Fortsätt läsa ”Akvariebänk(bygga)”