Dag 18, Nytt

Varje år kommer det något nytt i trädgården. Jag undrar om jag någonsin kommer att bli färdig med mitt planerande? Troligtvis inte för någon gång kring mitten av sommaren börjar jag titta mig omkring och fundera över vad som skulle kunna ändras till nästa år. Någon blomma som ska flyttas kanske, eller sitter rabarberplantan verkligen bra just där? Och har krusbärsbusken äntligen tagit sig eller klarade sig inte just den sorten i vår växtzon? Hur har vi tänkt göra med thujorna, de skymmer ju sikten när vi ska ut från parkeringen och dessutom har vi ju tänkt sätta växthus ganska precis där. Det finns ju en jättefin stor thuja på andra sidan huset, ska vi kanske nöja oss med den? Alla som liksom jag gillar att plantera, odla och helt enkelt bara se saker växa förstår nog ganska precis hur tankebanorna går, varje vår finns en övergripande plan men varefter säsongen går framåt kommer det nya idéer och på hösten när lökarna dyker upp i affären står i alla fall jag där och funderar på om det inte var lite tunt med krokusar i lilla rabatten i våras? Nu när blommorna kommit upp kan jag konstatera att nej, det är inte tunt med blommor där utan till nästa år får jag hitta en annan rabatt att plantera i. Tanken med just den rabatten är att det som växer där ska bli max en halvmeter högt(även om vi gjorde misstaget att plantera mynta i ena änden och mynta är inte en liten buske, varken på bredden eller längden). Vi har en stor trädgård så det finns gott om plats att plantera större växter på annat håll och denna lilla är precis nedanför trappen in till huset.

Men dagens ord var nytt och det var precis det jag köpte för några dagar sedan, jag hade ju en kant på rabatten där det var lite tomt och jag hittade en mini rhododendron, återstår att se hur den klarar sig men tanken är att den ska avsluta rabatten mot staketet, jag ville gärna ha något lite buskigt för att motverka intrycket av en tvär avslutning. Nu är plantan i jorden och jag hoppas att den rotar sig väl så att den så småningom även kommer överleva vintern, annars blir det till att leta upp en ny växt även nästa vår.

Dag 10, Orchestrate

Melodifestivalen är en tävling jag tittar på år efter år, oftast blir jag inte särdeles imponerad av framförandena. Några är riktigt bra och det kan bjudas på både show och en hel del glitter. Min favorit har en tendens att inte vinna. Det säger kanske mer om mig och min musiksmak i förhållande till resten av det svenska folket än det säger om hur bra låtarna egentligen är, det låter jag vara osagt. Det var nu ganska många år sedan det fanns en orkester som spelade musiken, numer är musiken inspelad vilket jag tycker gör att det tappats en stor del av känslan för just själva musiken. Jag tittar på programmet för att få uppleva en show, men att se artister uppträda med orkester skapar en helt annan dynamik. Jag tänker mig att det blir lite som en operaföreställning men med inspelad musik, bara det i sig en nästan otänkbar tanke, det skulle förta en stor del av känslan i upplevelsen och då finns ändå teaterdelen av föreställningen kvar.

Fick jag välja så skulle musik som regel framföras av duktiga artister, både de som sjunger och de som spelar. Så enormt mycket går förlorat i det inspelade, tycker jag, så jag nästan kan stänga av tv:n och därför förväntar jag mig att bli så mycket mer imponerad antingen av showen att jag nästan tappar bort själva lyssnandet.

Katten Gustaf, dag 7

Dagens ord var ‘below’ som jag valde att översätta till ‘under’. Katterna är en ständig källa till glädje, de får mig att skratta mycket mer än de får mig att slita mitt hår. Idag t ex hade de hämtat in en present, en liten skogsmus satt och gömde sig bakom hallbyrån. Musen ifråga såg pigg ut och verkade inte ha några uppenbara skador vilket kanske talar för att den tagit sig in på egen hand men jag vill hellre tro att katterna varit försiktiga vid hanterandet, även om detta inte är första gången jag hittar en mus av den här sorten inne.

Hade jag haft kameror inomhus hade jag lagt upp roliga filmer på Youtube där jag först försöker fånga en mus, utan att skada den givetvis. Samtidigt håller jag undan 1-3 katter, två av dem är nämligen så kloka att de går undan när jag kommer med en burk/låda och schasar iväg dem, de övriga verkar tro att jag nu bestämt mig för att leka tillsammans med dem, jättekul! Det hela slutar med att jag släpper ut musen ifråga, oftast i skogspartiet i närheten vilket känns som det mest sannolika platsen musen kom ifrån.

Igår satt vi i soffan och tittade på tv, en ganska ordinär lördag för de flesta. Popcorn hade poppats och en deckare rullade i rutan. Hunden hade tagit hörnan på soffan, vilken tur att vi har en stor soffa med divandel så alla får plats!

Katten Gustaf han älskar Nizmo och blir så lycklig när han får chansen att lägga sig bredvid honom. Nizmo är dock inte lika förtjust i uppmärksamheten alla gånger, förmodligen för att kattkärlek ofta betyder klor i pälsen. Det hela leder till att Nizmo reser sig och lägger sig någon dm längre bort, ofta med en tasslängd emellan för att vara på den säkra sidan.

Vid det här laget hade Gustaf redan somnat och brydde sig därför inte om att hunden gick, dock verkade han tycka att det blev kyligt för han sträckte på sig och drog filten över sig!

Sköldpaddan Paddolina(Tugga, dag 11)

En gång i tiden lärde jag känna en rödörad vattensköldpadda. Det var en social och sällskaplig dam som trivdes mycket bra på sin plats mitt i huset där alla var tvungna att passera henne för att komma någonstans.

Paddolina

Hon tittade gärna på tv, var det ett program hon gillade såg man henne fälla ut hela huvudet och t o m fälla ut öronen. Musik och dansprogram tillhörde favoriterna. Var det något hon inte gillade kunde hon lika gärna dra in öronen(på sidan av huvudet fanns antingen något som såg ut som ett par öron eller något som såg ut som en grop där öronen brukar synas!). Det hände att hon drog in hela huvudet också men eftersom hon var en riktig soldyrkare så var det oftast öronen hon ändrade när hon låg på sin solbräda .

Paddolina var en mycket social varelse som både kvackade, väste och klapprade med tandbenen. Vi brukade skoja om att det var en väldigt stor personlighet fångad i en liten kropp. Liten och liten förresten, hon vägde drygt 2 kg och var någonstans kring 20-25cm lång från ena skaländen till den andra. Hon hade ganska bestämda åsikter och det var i alla avseenden väldigt tydligt vad hon tyckte, dessutom var hon en duktig människokännare, de hon visade motvilja mot visade sig så småningom vara personer med tvivelaktiga sidor.

När det gällde mat så var hon även där speciell, hon hade en sorts pellets hon alltid åt och vid ett tillfälle när vi skulle köpa nytt var det slut så det fick bli en annan sort med färgade bitar. Personen i djuraffären hävdade bestämt att sköldpaddor inte såg färg och dessutom spelade det ingen roll för dem eftersom alla sorterna ändå smakade lika. Efter att ha lagt ner en normal portion till fröken konstaterade vi att inget kunde vara mer fel, hon provsmakade en bit av varje färg för att sedan spotta ut biten i smådelar och när hon provat sig igenom alla färgerna(inte alla bitar, bara en av varje färg pulveriserades)blängde hon på oss och väste. En lång promenad till alla stadens djuraffärer påbörjades och till sist hittade vi rätt foder till damens stora glädje.

Vid festligare tillfällen och ibland bara för att, fick hon extra godbitar, till favoriterna hörde äggvita och givetvis räkor eller andra skaldjur. Att ge henne detta extra var en inte helt lätt historia alla gånger eftersom hon föredrog att fånga maten som hängde strax ovanför vattenytan. Oftast missade hon fingrarna och fick bara tag i godsaken men det hände någon enstaka gång att hon råkade få tag på ett finger. Hon brukade släppa genast men det hann som regel bli ett litet märke av tandraden ändå, hon tog helt enkelt en tugga av handen som födde henne, av misstag men ändå.

Maträtt, dag 5

Idag är det söndag, jag är ledig och skulle kunna lägga massor med tid på att laga till något extra gott. Istället har jag startat med storstädning av sovrummet vilket gjorde att jag ville ha en snabb och lättlagad lunch.

I frysen hittade jag igår en bit kött, fläskytterfile stod det på förpackningen vilket är detsamma som benfri fläskkotlett har jag förstått. Till köttet stekte jag lite grönsaker och gjorde en enkel sås, med en skvätt(ca 1 msk)grädde i för smakens skull.

Fläskytterfile med grönsaker och gräddsås

Jag lagade tillräckligt med mat för att få en matlåda till imorgon. Att ha en låda färdig mat i kylen att bara värma känns nästan som en present till mig själv. Jag är inte så förtjust i frysta färdigrätter, mest för att jag tycker alla smakar lika och ska jag ändå ha i en massa kryddor kan jag lika gärna laga maten från grunden.

Jag är nöjd med det stora utbudet av frysta grönsaker vi har, även i vår lilla lokala butik. Säsongen för grönsaker är kort och många av de färska produkterna håller dåligt, kanske för att de färdats långt innan de hamnar i min grönsaksdisk, och dessutom är de ofta dyra. Jag har en dröm om att odla mycket av det jag äter men en hel del annat har tagit min tid så mitt stora växthus kommer inte bli av i år heller. Förhoppningsvis blir det ett mindre växthus fixat vilket kommer ge en del egenodlade tomater kanske?