Surdegsbröd med egen surdeg

Under våren som har varit bestämde jag mig för att äntligen göra den där surdegen jag funderat på så länge. Det tog sin tid att få det bra men nu har jag äntligen lyckats få till de goda bröden jag längtade efter när jag började.

De färdiga bröden, mjuka och luftiga

Till 8-9 frallor behövs:

100 g mamma(färdig surdeg som rumstempererats i minst 2 timmar)

250g vatten(ca 37 grader)
1 tsk sirap
450 g mjöl(350g kärnvetemjöl och 100g dinkelmjöl)
50 g olja
1 tsk salt

Jag startar köksmaskinen på lägsta hastighet med mamma och vatten, häller i resten alleftersom. Jag byter gärna ut en del av mjölet(100 g)mot t ex dinkelmjöl eller rågmjöl. Det borde gå att använda mycket mer av grovt mjöl men jag föredrar mina frallor mjuka och luftiga så då använder jag max 100g.
Låt degen knåda 15 min och lätt släpper kanterna på bunken(jag fyller på vetemjöl vid behov, men bara en halv dl i taget, annars blir degen gärna för tung).
Ställ degen under duk till ungefär dubbel storlek, det är en surdeg så den påverkas av t ex rumstemperatur.
Baka ut frallor av degen och låt dem jäsa på plåt ungefär 1 timme. Jag började med max 100g deg per bröd och grädda i 180 grader i 13 minuter. Receptet jag ursprungligen följde sa något annat så prova dig fram till vad som passar just din ugn. Bröden ska vara lätta och luftiga när de är klara!

Dag 18, Nytt

Varje år kommer det något nytt i trädgården. Jag undrar om jag någonsin kommer att bli färdig med mitt planerande? Troligtvis inte för någon gång kring mitten av sommaren börjar jag titta mig omkring och fundera över vad som skulle kunna ändras till nästa år. Någon blomma som ska flyttas kanske, eller sitter rabarberplantan verkligen bra just där? Och har krusbärsbusken äntligen tagit sig eller klarade sig inte just den sorten i vår växtzon? Hur har vi tänkt göra med thujorna, de skymmer ju sikten när vi ska ut från parkeringen och dessutom har vi ju tänkt sätta växthus ganska precis där. Det finns ju en jättefin stor thuja på andra sidan huset, ska vi kanske nöja oss med den? Alla som liksom jag gillar att plantera, odla och helt enkelt bara se saker växa förstår nog ganska precis hur tankebanorna går, varje vår finns en övergripande plan men varefter säsongen går framåt kommer det nya idéer och på hösten när lökarna dyker upp i affären står i alla fall jag där och funderar på om det inte var lite tunt med krokusar i lilla rabatten i våras? Nu när blommorna kommit upp kan jag konstatera att nej, det är inte tunt med blommor där utan till nästa år får jag hitta en annan rabatt att plantera i. Tanken med just den rabatten är att det som växer där ska bli max en halvmeter högt(även om vi gjorde misstaget att plantera mynta i ena änden och mynta är inte en liten buske, varken på bredden eller längden). Vi har en stor trädgård så det finns gott om plats att plantera större växter på annat håll och denna lilla är precis nedanför trappen in till huset.

Men dagens ord var nytt och det var precis det jag köpte för några dagar sedan, jag hade ju en kant på rabatten där det var lite tomt och jag hittade en mini rhododendron, återstår att se hur den klarar sig men tanken är att den ska avsluta rabatten mot staketet, jag ville gärna ha något lite buskigt för att motverka intrycket av en tvär avslutning. Nu är plantan i jorden och jag hoppas att den rotar sig väl så att den så småningom även kommer överleva vintern, annars blir det till att leta upp en ny växt även nästa vår.

Dag 10, Orchestrate

Melodifestivalen är en tävling jag tittar på år efter år, oftast blir jag inte särdeles imponerad av framförandena. Några är riktigt bra och det kan bjudas på både show och en hel del glitter. Min favorit har en tendens att inte vinna. Det säger kanske mer om mig och min musiksmak i förhållande till resten av det svenska folket än det säger om hur bra låtarna egentligen är, det låter jag vara osagt. Det var nu ganska många år sedan det fanns en orkester som spelade musiken, numer är musiken inspelad vilket jag tycker gör att det tappats en stor del av känslan för just själva musiken. Jag tittar på programmet för att få uppleva en show, men att se artister uppträda med orkester skapar en helt annan dynamik. Jag tänker mig att det blir lite som en operaföreställning men med inspelad musik, bara det i sig en nästan otänkbar tanke, det skulle förta en stor del av känslan i upplevelsen och då finns ändå teaterdelen av föreställningen kvar.

Fick jag välja så skulle musik som regel framföras av duktiga artister, både de som sjunger och de som spelar. Så enormt mycket går förlorat i det inspelade, tycker jag, så jag nästan kan stänga av tv:n och därför förväntar jag mig att bli så mycket mer imponerad antingen av showen att jag nästan tappar bort själva lyssnandet.

Katten Gustaf, dag 7

Dagens ord var ‘below’ som jag valde att översätta till ‘under’. Katterna är en ständig källa till glädje, de får mig att skratta mycket mer än de får mig att slita mitt hår. Idag t ex hade de hämtat in en present, en liten skogsmus satt och gömde sig bakom hallbyrån. Musen ifråga såg pigg ut och verkade inte ha några uppenbara skador vilket kanske talar för att den tagit sig in på egen hand men jag vill hellre tro att katterna varit försiktiga vid hanterandet, även om detta inte är första gången jag hittar en mus av den här sorten inne.

Hade jag haft kameror inomhus hade jag lagt upp roliga filmer på Youtube där jag först försöker fånga en mus, utan att skada den givetvis. Samtidigt håller jag undan 1-3 katter, två av dem är nämligen så kloka att de går undan när jag kommer med en burk/låda och schasar iväg dem, de övriga verkar tro att jag nu bestämt mig för att leka tillsammans med dem, jättekul! Det hela slutar med att jag släpper ut musen ifråga, oftast i skogspartiet i närheten vilket känns som det mest sannolika platsen musen kom ifrån.

Igår satt vi i soffan och tittade på tv, en ganska ordinär lördag för de flesta. Popcorn hade poppats och en deckare rullade i rutan. Hunden hade tagit hörnan på soffan, vilken tur att vi har en stor soffa med divandel så alla får plats!

Katten Gustaf han älskar Nizmo och blir så lycklig när han får chansen att lägga sig bredvid honom. Nizmo är dock inte lika förtjust i uppmärksamheten alla gånger, förmodligen för att kattkärlek ofta betyder klor i pälsen. Det hela leder till att Nizmo reser sig och lägger sig någon dm längre bort, ofta med en tasslängd emellan för att vara på den säkra sidan.

Vid det här laget hade Gustaf redan somnat och brydde sig därför inte om att hunden gick, dock verkade han tycka att det blev kyligt för han sträckte på sig och drog filten över sig!

Sköldpaddan Paddolina(Tugga, dag 11)

En gång i tiden lärde jag känna en rödörad vattensköldpadda. Det var en social och sällskaplig dam som trivdes mycket bra på sin plats mitt i huset där alla var tvungna att passera henne för att komma någonstans.

Paddolina

Hon tittade gärna på tv, var det ett program hon gillade såg man henne fälla ut hela huvudet och t o m fälla ut öronen. Musik och dansprogram tillhörde favoriterna. Var det något hon inte gillade kunde hon lika gärna dra in öronen(på sidan av huvudet fanns antingen något som såg ut som ett par öron eller något som såg ut som en grop där öronen brukar synas!). Det hände att hon drog in hela huvudet också men eftersom hon var en riktig soldyrkare så var det oftast öronen hon ändrade när hon låg på sin solbräda .

Paddolina var en mycket social varelse som både kvackade, väste och klapprade med tandbenen. Vi brukade skoja om att det var en väldigt stor personlighet fångad i en liten kropp. Liten och liten förresten, hon vägde drygt 2 kg och var någonstans kring 20-25cm lång från ena skaländen till den andra. Hon hade ganska bestämda åsikter och det var i alla avseenden väldigt tydligt vad hon tyckte, dessutom var hon en duktig människokännare, de hon visade motvilja mot visade sig så småningom vara personer med tvivelaktiga sidor.

När det gällde mat så var hon även där speciell, hon hade en sorts pellets hon alltid åt och vid ett tillfälle när vi skulle köpa nytt var det slut så det fick bli en annan sort med färgade bitar. Personen i djuraffären hävdade bestämt att sköldpaddor inte såg färg och dessutom spelade det ingen roll för dem eftersom alla sorterna ändå smakade lika. Efter att ha lagt ner en normal portion till fröken konstaterade vi att inget kunde vara mer fel, hon provsmakade en bit av varje färg för att sedan spotta ut biten i smådelar och när hon provat sig igenom alla färgerna(inte alla bitar, bara en av varje färg pulveriserades)blängde hon på oss och väste. En lång promenad till alla stadens djuraffärer påbörjades och till sist hittade vi rätt foder till damens stora glädje.

Vid festligare tillfällen och ibland bara för att, fick hon extra godbitar, till favoriterna hörde äggvita och givetvis räkor eller andra skaldjur. Att ge henne detta extra var en inte helt lätt historia alla gånger eftersom hon föredrog att fånga maten som hängde strax ovanför vattenytan. Oftast missade hon fingrarna och fick bara tag i godsaken men det hände någon enstaka gång att hon råkade få tag på ett finger. Hon brukade släppa genast men det hann som regel bli ett litet märke av tandraden ändå, hon tog helt enkelt en tugga av handen som födde henne, av misstag men ändå.

Maträtt, dag 5

Idag är det söndag, jag är ledig och skulle kunna lägga massor med tid på att laga till något extra gott. Istället har jag startat med storstädning av sovrummet vilket gjorde att jag ville ha en snabb och lättlagad lunch.

I frysen hittade jag igår en bit kött, fläskytterfile stod det på förpackningen vilket är detsamma som benfri fläskkotlett har jag förstått. Till köttet stekte jag lite grönsaker och gjorde en enkel sås, med en skvätt(ca 1 msk)grädde i för smakens skull.

Fläskytterfile med grönsaker och gräddsås

Jag lagade tillräckligt med mat för att få en matlåda till imorgon. Att ha en låda färdig mat i kylen att bara värma känns nästan som en present till mig själv. Jag är inte så förtjust i frysta färdigrätter, mest för att jag tycker alla smakar lika och ska jag ändå ha i en massa kryddor kan jag lika gärna laga maten från grunden.

Jag är nöjd med det stora utbudet av frysta grönsaker vi har, även i vår lilla lokala butik. Säsongen för grönsaker är kort och många av de färska produkterna håller dåligt, kanske för att de färdats långt innan de hamnar i min grönsaksdisk, och dessutom är de ofta dyra. Jag har en dröm om att odla mycket av det jag äter men en hel del annat har tagit min tid så mitt stora växthus kommer inte bli av i år heller. Förhoppningsvis blir det ett mindre växthus fixat vilket kommer ge en del egenodlade tomater kanske?

Hundpromenad med rådjursmöte

När jag var ute på långpromenad med Nizmo tidigare idag märkte jag att han stannat och vädrade. Han brukar gå med nosen i backen och lukta men något var annorlunda denna gång. Jag stannade till och tittade upp. Vi hade två vackra åskådare bara ungefär en tio meter ifrån oss.

Jag tog försiktigt fram mobilen för att ta kort utan att skrämma dem. Nizmo han gav inte ifrån sig ett ljud, inte så mycket som ett morr, dock släppte han inte djuren med blicken så länge de stod där och när vi skulle fortsätta promenaden ville han först gå efter rådjuren men det fick han såklart inte

Jag kan inte låta bli att glädjas åt att jag valde att bosätta mig här, att få sådana här underbara naturupplevelser på något så trivialt som en promenad med hunden känns fantastiskt!

Livet fortsätter, trots allt

Det är en märklig känsla när livet fortsätter och jag själv nästan sitter fast i gårdagen. Varje gång jag öppnar telefon eller slår på tv:n ser jag en ny uppdatering om viruset eller hur det påverkar människor.

Det finns de som hävdar att viruset är spritt av satan för att skapa panik, men å andra sidan har domedagsprofeter nog genom alla tider nyttjat katastrofer av olika slag för egna syften.

Det rapporteras om siffror för antalet sjuka och avlidna i olika delar av världen och det enda jag hoppas på är att de snart hittar botemedel. Jag läser på så mycket jag kan och orkar och förstår att snart i dessa sammanhang är ganska lång tid och att många nog tyvärr kommer hinna insjukna innan det är klart.

Jag gör min del med att hålla mig undan från folksamlingar, tvätta händerna och liknande. Personligen känner jag mig ganska liten och maktlös men jag försöker att leva ett ganska normalt liv förutom att jag dragit ner på det sociala, undviker folksamlingar och håller avstånd även till de jag känner. Det är annorlunda och påverkar mig givetvis men samtidigt kan ju detta pågå månader och då måste jag ändå någonstans fortsätta leva. Mat som ska lagas, tvätt som ska tvättas osv. Det mest positiva är kanske att städningen av de där byrålådorna som jag skulle ta ‘en annan dag’ nu blir av!

Jag hade tänkt att den här texten skulle handla om våren, och den nästan bisarra känslan som uppstår när naturen så som sig bör fortsätter mot sommaren med årets första Tussilago. När det är dags att plantera fröer och se de gro på köksbänken samtidigt som vi undviker andra människor. Sommaren som är tiden för grillfester och sammankomster, lär i år bli betydligt färre sådana.

Jag har ändå tur, jag har en ganska stor trädgård att vara i och en massa växter att pyssla med så jag klarar mig. På så sätt är det skönt att våren är på gång, då startar en massa arbete så jag är sysselsatt och hinner tänka mindre

Hembakat bröd(med torrjäst)

Tänkte baka lite portionsbröd till helgen men det fanns ingen färsk jäst att köpa i min affär. Torrjäst och mjöl däremot hade jag hemma(Vilket är tur för mjölet var också tillfälligt slut i affären)

Jag satte glatt igång och följde instruktionen om att blanda torrjästen med mjölet innan vätskan hälldes på. Den degen ville dock inte jäsa, eller rättare sagt, den jäste väldigt långsamt! Jag gissar på att degen totalt sett var för kall, även om jag hettade upp vätskan enligt instruktion.

Det färdiga resultatet!

Nu hade jag ju inte lust att vänta flera timmar på mina bröd så jag gjorde en omgång till där jag blandade torrjästen med vätskan och sedan hällde i mjölet(alltså på samma sätt som jag använder färsk jäst), och den degen jäste precis som den skulle.

Jag har valt att göra bröden mjölkfria, de blir lite ljusare men det är inget som stör mig. De är inte heller penslade med ägg utan jag har använt mig av vanligt vatten och sedan strödde jag över frön. Troligtvis är det frånvaron av ägg som gör att fröna fastnade lite dåligt.

Jag använde mig av ett klassiskt recept på bröddeg, observera att sötning är frivilligt:

Olja 1/2 dl(motsvarande mängd flytande margarin eller 50 g fast margarin/smör)
Vatten 6 dl(eller mjölk)
Torrjäst 2 förpackningar
Salt 1 tsk
(Socker/sirap 2 tsk, kan uteslutas)
Vetemjöl ca 1 1/2 liter

Gör så här: Häll jästen i en bunke. Använd varmt vatten, ca 45 grader och häll över jästen. Slå i olja, salt och socker. Häll på mjöl, ca 3/4 av mängden borde räcka till degen. Jag brukar hälla i ungefär hälften och sedan tittar jag på hur degen ser ut. När den är seg, blank, smidig och släpper bunkens kanter, då är mjölmängden lagom. Lägg över duk och låt jäsa till dubbel storlek, brukar ta ungefär 30 min.

Arbeta degen lätt och stjälp upp den på mjölat arbetsbord, den ska gå att jobba med utan att du blir kladdig om händerna. Forma de bröd du vill ha, jag gjorde 24 små platta bullar och ställde att jäsa en halvtimme till.

Sedan penslade jag med vatten, hällde över vallmofrön och ställde in i ugn på 200 grader i 10 minuter. Jag kollar om mina bröd är färdiga genom att vända på ett av dem och knacka, låter det ihåligt är de klara!(annars låter jag dem stå en 2-3 minuter till om det är små bröd som denna gång)

Kattlucka

Vi har tidigare haft kattlucka, dock är en av katterna något för stor för luckan så i början av vintern fastnade luckan och frös sönder.

Vi hade kunnat börja med bantning av katten men när vi tittade närmare konstaterade vi att katten ifråga var aningen för hög för den lilla luckan vi satt upp. Lilla och lilla förresten, den var 20 cm gånger 20 cm. Bredden var inga problem för någon av katterna men höjden borde vara några cm till.

Ingen av oss tvåbenta kände för att ställa sig i minusgrader och såga ett större hål i väggen så en annan lucka införskaffades som inte har en hård plastlucka, och det öppna hålet i väggen stängdes igen med isolering för vintern. En gipsskiva skruvades fast på insidan i ett försök att hålla värmen inne och kylan ute. Resultatet har blivit att det är lite smådragigt bredvid luckan men jämfört med när det var ett öppet hål rakt ut är vi ändå ganska nöjda.

Nöjda däremot är inte katterna som vant sig vid att gå in och ut som det passar dem vilket gör att de förväntar sig att dörren ska öppnas åt dem, helst strax innan de vill gå ut och vi ska magiskt veta när de vill in igen. Då vi är lite dåliga på det kan det vid vilket givet tillfälle som helst på dygnet stå en katt utanför dörren som ger upp ett illvrål när hen konstaterar att dörren är stängd.

När det gäller den nya luckan hoppas jag verkligen att den blir så bra som vi hoppas, är det så kommer vi inte bara slippa öppna dörren utan risken för kattsvansar att fastna blir betydligt mindre.

Att samlas i grupp och gå tillsammans är en annan sak katterna ogärna gör, en och en går de ut och precis när jag stängt dörren och är på väg mot köket för att fortsätta dricka mitt kaffe får jag ofta vända för att öppna dörren. Det är ingen underdrift att säga att jag längtar till sommaren men de flesta gör nog det av helt andra orsaker än jag.